Logga in - Kundvagn - Till kassan
 

Tillverkare



Nyhetsbrev

E-post:

 Prenumerera
 Inte prenumerera

Bakterier är encelliga, kärnlösa och primitiva mikroorganismer.
Utseendet hos bakterierna skiljer sig. Det finns runda (kocker), stavformade (baciller), böjda (vibrioner) och spiralformade (spiroketer).
De kan vara både nyttiga som Acidophilus och farliga som Streptokocker. Vi människor försöker på olika sätt att skydda oss mot de farliga bakterierna. Vi kan vaccinera oss mot en viss bakterie eller undvika miljöer där farliga bakterier kan finnas. Myndigheterna försöker hålla farliga bakterier utanför landets gränser genom t.ex. importstopp för varor som möjligen kan vara smittade osv.

Det vanligaste sättet att bli smittat av en farlig organism är via kontaktsmitta. En smittad för smittan till någon som i sin tur själv blir smittad eller bär den till andra. Det bästa sättet att skydda sig är med god hygien.

Inom vård och omsorg är hygien det kanske mest effektiva sättet att hindra smitta och då framförallt handhygien. Det finns klara regler och rutiner för hur patienter ska hanteras och vad personalen får bära på sig och inte. Exempelvis får inte ringar användas då de kan vara svåra att göra rena och därmed utgöra en eventuell smittoväg för både bakterier och virus. Dock har den nya tiden med datorjournaler, E-post och mobiltelefoner fört fram ytterliggare
ett hot mot vår goda hygien. Vid arbete mellan patient och dator är det svårt att vidhålla
samma nivå av handhygien som vi annars är vana vid. På grund av den elektronik som finns i tangentbord och pekdon har dessa tidigare varit svåra, för att inte säga omöjliga, att hålla rena till en nivå där de uppnår en godtagbar hygien.

Idag arbetar många landsting och vårdgivare med att hindra spridningen av multiresistenta
bakterier sk.MRSA och ett vikigt led i denna kamp är att förbättra den sk. basala
hygienrutinen som ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs.

Vårdrelaterade infektioner är vanliga
Prevalens för bakterierelaterade infektioner på svenska undervisningssjukhus är ca: 9%.
Vilket innebär att 80 av 900 sängar varje dag är upptagna av patienter som har en
vårdrelaterad infektion. Dessa patienter har alltså sannolikt blivit smittande direkt eller
indirekt via vårdpersonal.
Var tionde inneliggande patient drabbas av en vårdrelaterad infektion som i genomsnitt förlänger vårdtiden med 4 dagar. Med en genomsnittslig vårddygnskostnad à 7 000 kronor blir den årliga kostnaden enbart för förlängd vårdtid 3,9 miljarder kronor i Sverige enligt den nyligen publicerade rapporten "Ren vård är säkrare vård II". Medräknat i detta finns alltså inte personalens sjukfrånvaro eller patienternas och deras anhörigas lidande. 

"Cirka 1500 patienter avlider varje år i Sverige som en direkt eller indirekt följd av en vårdrelaterad infektion."
Säger Barbro Isaksson Ordförande i VRISS 2 som skrivit rapporten

Hur ofta tvättas händerna efter patientkontakt?
Enligt en undersökning (Albert, Condie N Engl J Med 1981;204:1465-66) fuskar personal med handhygienen mellan patientkontakterna.
  Läkare 1 gång av 4-5 kontakter
  Sjuksköterskor 1 gång av 2-4 kontakter
  Sjukgymnaster minst varannan gång
  Total 1 gång av 2-4 kontakter

Detta innebär, enligt denna undersökning, att den basala handhygienen upprätthålls bara
vid ca: 50-25% av de patientkontakter personalen har. Om man till detta lägger till
datorarbete så innebär det att ett vanligt tangentbord mycket väl kan innehålla bakterier
ifrån de flesta patienterna på en avdelning. Detta tangentbord (eller pekdon) är därmed
en potentiell smittohärd som kan sprida smitta till alla som arbetar vid detta och till alla som
dessa personer kommer i kontakt med.

Smittspridning innebär onödigt lidande och extra kostnader.

collapse/expand Kundvagn

Din kundvagn är tom.



Sök